Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Stafvarna - 7. Beklädnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ofta lätta askstafvar, s. k. dubbelstafvar, som genom en
sinnrikt anbragt liten dubb lätt under farten kunna
hakas ihop och göra tjänst som en stark och grof staf
(se vidstående figur). Deras spetsar äro mäjselformade. På
dessa stafvar kunna dock ej några fasta kringlor
lämpligen anbringas, men ett slags styfva läderstrutar, som
göra samma tjänst, kan löparen lätt medföra i fickan och
vid behof träda öfver stafspetsen, som därför bör äga ett
utsvarfvadt fäste mot hvilket »lädermanschetten» stoppar.
7. Beklädnad.
Den viktigaste delen af skidlöparens dräkt är hans
skodon. Skaftstöflar är alldeles förkastliga! Grofva
smorläderskor eller låga kängor med låga och breda klackar
kunna däremot användas. Många anse dock bäst att
använda s. k. bandskor (fig. 7) eller ock norska s. k.
lauparskor (fig. 9), hvilket kommer ungefär på ett ut. Af andra
anses välgjorda jämtska kängskor öfverträffa t. o. m. de
bästa lauparskor, från hvilka de för öfrigt just ej
väsentligt afvika. Lappskor af ogarfvad hud äro utmärkta i
kyla, lätta och varma, men fordra omsorgsfull skötsel för
att ej tappa håret och bli odugliga samt äro ej behagliga
i töväder. Om man kan »höa» en sko väl en
ingagalunda ringa konst torde lappskogräs (Carex vesicaria)
vara bästa ytterstrumpan, annars använder skidlöparen
gärna i sina bandskor ett par sockor af gethår eller dylikt
utanpå strumporna. De hålla fötterna både varma och
torra. Många, som löpa med vanliga läderskor, sätta
sockorna utanpå skorna. Det hindrar foten från att halka
och håller den väl varm, men för en något så när
flitig skidlöpare torde bruket vara mycket oekonomiskt.
Men göres yttersockan af tjockt, starkt och glatt tyg,
något slags kläde eller dylikt, i hvilket snön ej fastnar, samt
klädes den under sulan och där bindslet nötes med tunnt
mjukt läder, så håller den godt.
Hvad den öfriga dräkten beträffar, är det svårt att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
