Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Olika skidföre. Hvad skidan duger till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OLIKA SKIDFÖRE. HVAD SKIDAN DUGER TILL
27
dessutom vanligen fast. Då bör man genast omsorgsfullt
skrapa skidan alldeles ren. Det besparar tid.
Nyfallen snö och drifsnö gifva visserligen användbart
före, men riktigt godt är det ej. Mycket hård skare
fordrar åtminstone i bruten mark försiktighet, ty
skidorna bli svårstyrda och få gärna en vild fart. Bästa
före erbjuder däremot lagom hård skare, täckt af ett
tunt, lösare snölager, eller snö, som fallit tätt packad
under blidväder men sedan frusit till. På sådant före
kan en van löpare tillryggalägga nästan otroliga sträckor.
Så vid den s. k. Nordenskiöldstäflingen
Jockmock-Kvickjock och tillbaka, 3-4 april 1884, 220 km. på 21
timmar 22 min., däri inberäknade 2 timmars rast. Härvid
är dock att märka, att banan hela tiden gick öfver jämn
snötäckt is. Vid Stockholm löptes 29 febr. 1892 30 km. på 2
timma 23 min. 132 sek.*) o. 8. v. Men detta var
särskilt framstående, väl öfvade skidlöpare, de bästa som
finnas. Då torde följande bättre visa skidans förmåga som
samfärdsmedel. I mars 1895 löpte ett par vanliga, för
tillfället otränade »läskarlar», af hvilka den ena till på
köpet använde ett par korta, rätt repade telemarksskidor,
och båda buro ganska tung packning utan att på minsta
sätt öfveranstränga sig, på en dag från Uppsala till
Strängnäs, c:a 80 km. enligt den marschruta, som då
följdes. Vid det tillfället fanns intet annat
kommunikationsmedel, som möjliggjort samma snabba förflyttning.
mellan ifrågavarande orter.
5
Skidlöpningen torde i den allra största delen af vårt
land ha sin förnämsta betydelse som en utmärkt
kroppsöfning, kanske den mångsidigaste och bästa som finnes.
Att den emellertid har praktisk betydelse visas t. ex.
af att inom den ena hären efter den andra anordnas
öfningar däri; så utom de nordiska länderna bland annat
i Tyskland och numera äfven bland de italienska och de
franska s. k. alptrupperna. Som exempel på skidlöpares
användning som »vinterkavalleri» torde förtjäna omnämnas
berättelsen om, hur 17 norska skidlöpare från Trondhjems
garnison under Gyldenlöwefäjden på samma expedition så
småningom bortplockade ej mindre än omkring 200 svenska
*) I Finland ha 30 km. löpts på 1 timme 58 min. 12 sek. och
60 km. på 4 tim. 12 min. 55 sek.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
