Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Skogsodling med själfsådd och fröträd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
OM SKOGSODLING.
skogsafvärkning i utkanten af skogen, utan i stället där
kvarlämna en så kallad stormkappa, det vill säga en bred
skärm af träd till skydd mot stormarna, hvilka i annat
fall ofta göra stor skada i den kvarvarande skogen. Träden
i skogens utkant äro nämligen genom sitt växtsätt mera
motståndskraftiga mot storm än träden längre in i
densamma.
Afvärkningen bör också, ifall den skall fortsättas på
samma trakt i flera års tid, utföras så, att den fortgår
från nordost mot sydväst. Detta beror däraf att
barrträdens kottar öppna sig och utsläppa fröet vid varm
väderlek, men sådan inträffar icke vid nordlig och
nordostlig vind utan i allmänhet vid västliga och sydliga
vindar. Ifall hyggena började på en skogs södra sida,
skulle allt skogsfrö, som utsläppes från den på norra sidan
kvarstående skogen, vid sydlig vind gagnlöst blåsa in i
den gamla tätslutna skogen, men om afvärkningen fortgår
i motsatt riktning, blir alltid det afvärkade stycket besått
från den på ena det vill säga södra sidan kvarlämnade
skog, som senare skall afvärkas.
Vid större afvärkningar och i vidsträcktare
skogsmarker blir detta sätt att erhålla återväxt likväl icke
tillräckligt, emedan skogsfröet ej hinner fram i afsevärd
mängd från den kvarlämnade skogen. Man brukar också
därför i så fall fördela afvärkningen till flera olika trakter
af skogen, för att ej få för stora hyggen på en plats,
hvarmed också den fördel vinnes, att skadeinsekter icke
angripa de späda plantorna i så stor utsträckning, som då
hyggena år efter år förläggas tätt intill hvarandra,
hvarvid insekterna ju endast hafva ett kort stycke att
förflytta sig.
För väl skötta skogar och i synnerhet i de
landsorter, där virke och ved har ett högt värde, åtnöjer man
sig likväl icke numera med den själfsådd, som från en
närstående skogslott kan erhållas, utan underlättar denna
på flera sätt, hvaraf det vanligaste och billigaste är att
kvarlämna så kallade fröträd på det afvärkade skogsskiftet.
Till fröträd uttagas vanligen mäst tall, dels emedan virket
af detta träd är värdefullast, dels emedan granen lämnar
frö oftare och i rikligare mängd än tallarna, så att
själfsådd af det sistnämda trädslaget ej kan påräknas i så
stor utsträckning som af det forra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
