Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. Myr- och skogsodling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MYR- OCH SKOGSODLING.
25
utvecklat sig på denna fullständigt utdikade högmosse.
Vid den gjorda uppskattningen nu 45 år efter mossens
första dikning finnas många tallar som äro 24 centimeter
(öfver 9 tum) vid brösthöjd, några äro 27 centimeter och
ett träd har till och med 30 centimeter (1 fot) i diameter
vid brösthöjd.
För ett par år sedan anmodade också författaren
Mosskulturföreningens ingeniör herr Müller, som då
besökte ett föreningens försöksfält vid Walloxsäby i Upland
att äfven taga denna ej så långt därifrån belägna
skogsodling å en högmosse i betraktande och att värka för
skogsodling å landets mossar, emedan författaren är fullt
öfvertygad om att Mosskulturföreningen delvis skall förfela
sitt mål att göra landets mossar inkomstgifvande
ifall föreningen, såsom hittills skett, utesluter skogsodlingen
från sitt program.
Tvärtom bör odling af spannmål och gräs på mossarna
gå hand i hand med skogsodlingen.
Exemplet från den omnämda så kallade
Storrudmossen vid Ledinge visar alldeles bestämt, att utdikningen
till skog på en sådan mindre högmosse lönar sig och
lämnar minst 6% årlig ränta på det kapital, som nedlagts
på mossens första utdikning.
I mellersta Upland hafva på några under bruksbolag
hörande skogsmarker på senaste decennier betydliga arealer
mossar och kärr utdikats för skogsodling, och det är
alldeles otvifvelaktigt, att detta arbete i en ej alltför aflägsen
framtid kommer att väl betala sig, förutsatt att
utdikningarna vidmakthållas och omsorgsfullt skötas. Men
äfven på de stora mossar, som blifvit utdikade i andra
delar af riket, är skogsodling säkerligen af lika stor om
ej större vikt än sädesodlingen.
Skulle till exempel af den 3,600 hektar stora Martebo
myr å Gotland efter dess första torrläggning blifvit
afdelad i skiften, som odlats till skog med en sammanlagd
areal af 900 hektar, så skulle dessa på en jämn slätt
belägna betydliga skogslotter redan nu äga att värde af
lågt räknadt million kronor, under det att den ännu
icke odlade största delen af myren utom byggnader,
hägnader och skog knappt nog har något värde alls.
Hvad som förr blifvit försummat kan emellertid ännu
göras. Det torde vara alldeles säkert, att de flästa af vårt
—–
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
