Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 11. Skogsodling och frostländighetens aflägsnande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKOGSODLING OCH FROSTLÄNDIGHETENS AFSKAFFANDE. 27
och med 1873 års riksdag ställdes till Kongl. Maj:ts
disposition utom ett låneanslag för odlingsföretag äfven ett för
hela riket afsett anslag, för att "utan
återbetalningsskyldighet användas till understödjande af sådana
myrutdikningar och vattenafledningar, som företrädesvis afsåge att
förminska frostländigheten" och på ungefär enahanda sätt
förfors vid de följande riksdagarna intill år 1883.
Sedan den sedermera så kallade odlings-lånefonden
bildats, ansåg riksdagen de intill år 1883 gällande
bestämmelserna för anslag af fonden för frostländighetens
förminskande böra så ändras, att ordet "företrädesvis"
skulle utgå och anslaget beviljas endast för "sådana
myrutdikningar och vattenafledningar, hvilkas ändamål är att
minska frostländigheten för närliggande bygd", såsom
bestämmelserna ytterligare stipulerades i 1891 års
riksdagsbeslut därom. Anslaget borde således ej få användas för
utdikning af jord, som skulle kunna med fördel odlas.
Däraf framgår alltför tydligt, att riksdagen ännu så
sent som år 1891 knappast insåg vikten af skogsodling å
sanka marker och att denna ofta kunde blifva mera
inkomstbringande än sädesodlingen; ty med ordet "odlas"
i 1891 års riksdagsskrifvelse n:o 16 kan icke gärna något
annat afses, än odling till åker eller äng.
Dessa bestämmelser hafva emellertid delvis varit
hinderliga för landets torrläggning i allmänhet och
särskilt för skogsodlingen. Det är nämligen ytterst vanskligt
att afgöra om en afdikning för frostländighetens minskande
berör trakter, som med fördel kunna odlas eller icke. I
de allra flästa fall finnes väl å den mark, där en
utdikning kan göras, någon del af fältet, som skulle kunna med
fördel odlas efter ordentlig torrläggning, såvida
utdikningen icke berör ett mycket högländt och sådant där
dåligt fält, där marken består nästan uteslutande af
sursand. Men att i första rummet med anslag understödja
torrläggningen af den sämsta marken, under det att
oerhörda sträckor godartad mark ej få någon del af anslaget,
kan väl knappast anses ekonomiskt förtänksamt och har
nog icke häller varit riksdagens afsikt.
Åtminstone borde det därvid stadgas, att den mark,
som torrlägges med understöd från nämda anslag skall
vara af den beskaffenhet samt utdikas så väl, att skog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
