Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 11. Skogsodling och frostländighetens aflägsnande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKOGSODLING OCH FROSTLÄNDIGHETENS AFSKAFFANDE.
29
Dessutom blir ofta på grund af de alltför minutiösa
lagbestämmelser beträffande dikningsföretag, hvilka trädt i
kraft från början af 1880-talet, en stor del af den mark,
som omfattar de egentliga högmossarna på skogskärren
helt och hållet utesluten ur dikningsföretaget, om
densamma är tillräckligt upphöjd öfver andra delar af kärret.
Något afseende fästes ej vid, att högmossarna hastigt
sjunka ihop, sedan torrläggningen utförts, och att det just
är dessa slags mossar, som hafva största gagn af dikningen,
ty lagen är nu en gång sådan, att ingen må betungas
med dikningsskyldighet utöfver hvad som för torrläggning
af hans mark till 4 fots (120 cm.) djup erfordras.
På så sätt ålägges jord, som lider af frostskada, att
delvis deltaga i kostnaden för högmossarnas torrläggning.
Andra olägenheter äro också förenade med de
bestämmelser, som efter år 1883 gjort sig gällande beträffande
anslag från frostfonden.
Då dikningen genomgår af frost lidande mark, som
kan odlas till åker eller äng och flera delägare finnas i
företaget, så upprättas först genom laga förrättning ett
med dryga kostnader förenat dikningsförslag, åtföljt af
karta. Det är dock icke nog därmed, utan om
låneunderstöd skall sökas från odlingslånefonden för den del af
marken, som kan eller lämpligen bör odlas, och anslag
från frostfonden för den öfriga, så måste nya likaledes
kostsamma förslag upprättas, innan understöden kunna
sökas och arbetet sättas i gång.
I detta hänseende blir det ovillkorligen en ej så liten
fördel för större egendomsägare och bolag att ej behöfva
den första af dessa förrättningar och att hela utdikningen
hos dem i öfrigt ej så litet underlättas, men det är fråga
om, huruvida icke lagstiftningen i detta fall lika väl borde
gå i den riktningen att hjälpa de små som de större
jordägarna.
För författaren, som har del i sex olika redan
afslutade större och mindre vattenafledningar, hvartill förslag
upprättats af olika landtbruksingeniörer, och ännu arbetar
med att få en sjunde utdikning afslutad, synes det som.
om de nu gällande föreskrifterna för den så kallade
frostfondens användande vore väl stränga och att det kunde
lämnas mera frihet åt landtbruksingeniörerna, Väg- och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
