Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 14. Skogens förnyande genom rotskott och telningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
OM SKOGSODLING.
skötas med yxa och såg, för att alltid vara vårdad och
vacker. Då kan därifrån äfven en hel del gagneligt bränsle
och annat virke tillvaratagas, under det att en ovårdad
park eller åkerbacke i stället är belamrad med nedfallna
grenar och halfmurkna träd, hvilka gagnlöst ruttna bort
på samma gång som marken däraf nedskräpas.
Utom de löfträd, som utskjuta skott från stubben eller
rättare rothalsen, förekomma andra, som förnyas genom
telningar, hvilka utskjuta längre bort från moderträdet
äfven utan att detta fälles, men mycket talrikare, om så
sker. Denna egenskap hafva de flästa poppelarter, till
hvilket släkte den vanliga aspen, som bekant, också hör.
Rotskott af asp utvecklar sig ganska hastigt till
själfständiga träd, och författaren har afvärkat asp duglig till
tändsticksvirke med 7 à 8 tums diameter, hvilken ej ens
varit 30 år gammal. Kring en vanlig äldre silfverpoppel
kan man få se nya telningar uppskjuta ifrån trädets rötter
på ända till 20 meters afstånd från moderträdet, och dessa
rotskott utveckla sig ganska hastigt till själfständiga träd,
vare sig de utflyttas från stamträdet eller icke.
En art balsampoppel förflyttar sig genom dylika
rotskott från en växtplats till en annan, hvarvid de äldre
träden dö ut, under det att unga kraftiga rotskott efter
hand uppspira ett stycke därifrån. På så sätt har en
dunge med balsampoppel vid Ledinge i Knifsta socken på
omkring 50 års tid förflyttat sig 450 fot (134 meter),
d. v. s. cirka 9 fot (2 m. 67 cm.) per år.
Hos andra slag af popplar liksom hos en stor del
pilarter sker spridningen lättast genom s. k. sticklingar,
d. v. s. afskurna smärre grenar af trädet, hvilka slå rot,
om de nedsättas på en god växtplats, men större afbrutna
grenar, som nedstickas i jorden, kunna också hos några
arter slå rot och bilda nya träd. I synnerhet har den
vanliga skörpilen sådana egenskaper. Under människans
omvårdnad företages dessa trädslags spridande genom
sticklingar och grenar ofta i ganska stor utsträckning, hvarvid
sticklingarna, som afskäras vintertid i februari och mars, ej
så sällan uppdragas på särskilt god jord, för att sedan
rotbildningen ägt rum förflyttas till det unga trädets
blifvande växtplats.
Med den i alléer och parker så vanliga linden sker
spridningen allmänt på det sätt, att de från ett lindträds
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
