Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
folk. Den har ej heller saknats i vårt land. De
s. k. hällristningarna, som finnas på flera ställen i
Sverige och talrikt förekomma i synnerhet uti
norra Bohuslän, äro otvifvelaktigt skriftliga
minnesmärken, historiska dokument från den tid, då
ljudskriften ännu ej var känd i Sverige. Man anser
nu, att de uppkommit under bronsåldern. Vi kunna
nog förstå, att dessa inskrifter varit ämnade att
föreviga minnet af märkliga händelser, företrädesvis
sjöstrider, stundom envig, någon gång jakter. Vi
kunna med större eller mindre sannolikhet sluta
oss till betydelsen af ett eller annat tecken; så t. ex.
har man gissat, att det ofta förekommande hjulet
betecknat solen eller någon gudamakt. Några
kulturhistoriska bidrag lämna ristningarna oss
också, t. ex. med afseende på fartygens form och
storlek (antal roddare). Men något mera kunna
dessa primitiva skrifter icke säga oss. Då den
förklarande traditionen gått förlorad, framstår
begreppsskriften såsom oklar, torftig och ofullkomlig.
Och likväl hafva andra folk ur dylik
ofullkomlig begreppsskrift småningom kunnat utveckla
verklig ljudskrift. Så hade egypterna redan i
mycket aflägsen forntid gjort, ehuru de, på grund
af sin stora vördnad för det uråldriga och
fäderneärfda, fortforo att jämte ljudskriften använda
hieroglyferna. Är det riktigt, som många egyptologer
försäkrat, att det fornsemitiska eller feniciska
alfabetet ursprungligen är en efterhärmning af de
egyptiska ljudtecknen, då hafva äfven vi svenskar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
