Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
användning på de fasta minnesmärkena
(runstenarna): det vittnar i sin mån om den lyftning,
vikt och högtidlighet, man velat gifva åt dessa för
varaktighet i årtusenden bestämda inskrifter.
Det må slutligen erinras, att de prosaiska
inskrifterna på yngre runstenar småningom blifvit
ganska enahanda i formuleringen, särskildt hvad
grafskrifterna angår. Man bildade sin inskrift i
närmaste likhet med den stilisering, som man sett
använd på andra stenar i hemtrakten. Redan här
röjer sig traditionens stora inflytelse på
skriftspråket.
*
När kristendomen infördes och utbreddes i vårt
land, hade dess förkunnare med sig, icke blott
latinska böcker, utan ock den latinskt-kyrkliga
bildning, som på den tiden härskade bland mellersta
och södra Europas romerskt-katolska prästerskap.
Och de af landets barn, som missionärerna togo i
lära för att uppfostra till kyrkans tjänst, fingo
naturligtvis del af samma bildning. Det är ju
välbekant, huru fast organiserad den katolska kyrkan
var redan på den tiden, då hon fick fast fot i
Sverige, och med hvilken framgång hon sträfvade att
göra skäl för sitt namn »katolsk», d. v. s.
»allmännelig», eller, som vi nu snarare skulle uttrycka det:
»kosmopolitisk». Men hennes kosmopolitism bestod
däruti, att hon på sina tjänare – hvilken nation
de än af födseln tillhörde – oföränderligt tryckte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
