Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Närmare fastställande af uppgiften
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Skriftspråket bildar således ett föreningsband
mellan nutid och forntid, mellan individen och hela
folket. Genom skriftspråket blir individen i
förbindelsen med sina likar nästan oberoende af
tidens och rummets skrankor.
Skriftspråkets konserverande kraft visar sig ej
blott med afseende på innehållet, utan äfven – som
vi längre fram skola utförligare omtala – med
afseende på själfva språkformen. Nutidens svenskar
kunna utan synnerlig svårighet förstå svenska
skrifter, som äro flera hundra år gamla.
Till jämförelse må erinras om, att språket
stundom utomordentligt hastigt förändrar sig hos sådana
folk, som icke blott alldeles sakna skrift, utan äfven
i öfrigt stå lågt i civilisation och dessutom bestå
af ett tämligen ringa antal, på ett litet område
boende individer. MAX MÜLLER berättar uti sina
föreläsningar i språkvetenskap: »Man har funnit, att
bland Sibiriens, Afrikas och Siams vilda
folkstammar två eller tre generationer förslå till att
förändra dialekternas hela utseende.»
Vidare böra vi anmärka, att skriftspråket
tillhandahåller individen utomordentligt många så väl
begrepp som ord, hvilka han icke skulle kunna
lära känna genom tal med sin omgifning.
Visserligen kan i vår tid en individ genom resor,
genom umgänge med personer af olika
samfundsklasser och yrken, genom bevistande af
allmänna möten och åhörande af allehanda föredrag
betydligt utveckla sitt förråd af begrepp och ord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
