Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Närmare fastställande af uppgiften
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men de allra flesta äro af sin kamp för tillvaron
bundna vid ett visst yrke och en viss omgifning
samt kunna blott i mycket ringa mån använda
dessa medel att öka sin sak- och språkkännedom.
Och äfven den, som har tillfälle att höra muntliga
framställningar af olika slag och att samtala med
personer af olika klasser, yrken och hemvist, torde,
om han icke läser något, förvärfva långt mindre
begrepps- och ordkännedom, än den, som har
vanan att egna några stunder dagligen till läsning,
t. ex. af tidningar. Ty i tal pläga vi vanligen
använda blott ett ganska ringa ordförråd i jämförelse
med det, vi bruka i skrift. I tryckalster, särskildt
i tidningar, kommer också en långt rikare
mångfald af olika ämnen till behandling och af olika
uttryck till användning, än hvad en enskild kan nå
med sin personliga erfarenhet. I allmänhet kan
man påstå, att den individ, som icke läser, utan
blott hör och talar, gör bekantskap endast med en
liten del af språkets tillgångar.
När den enskilde träder i beröring med
litteraturen, när han börjar läsa hvad som helst – ej
endast sådant, som är enkom lämpadt för hans
bildninsgrad och vetande – så stöter han på en
mängd ord och uttryck, som han aldrig hört, och
som han i förstone ej förstår, eller om hvilkas
betydelse han kan göra sig blott en mycket oklar
föreställning. Men om han fortfar att läsa, så
återkomma dessa ord och uttryck åter och åter,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
