Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tankespråket och dess förhållande till tal och skrift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfvad läsare bekvämare än åhörande. Den är
bekvämare genom själfva det fullkomligare sinne,
synsinnet, som begagnas, och genom läsarens frihet
att själf bestämma tempot för verksamheten. I
båda dessa afseenden har läsandet vissa
öfverensstämmelser med det fria tänkandet.
Synsinnet kan sägas vara mera andligt än
hörselsinnet. Det mekaniska arbetet vid hörandet
fordrar mera kraftförbrukning än det motsvarande vid
seendet (läsandet) och drager därför bort mera af
förmågan att uppfatta innehållet. Vidare omfatta
vi med synen mera på en gång än med hörseln;
vårt synfält är ganska vidsträckt, men ljuden
uppfatta vi blott successivt, hvarje följande söker
undantränga det föregående ur vårt medvetande och
lyckas till en viss grad.
Därigenom att vi lättare kunna få en öfverblick
af det lästa än af det hörda, och därigenom att vi
tillika kunna ostörda taga oss tid till att göra en
sådan öfverblick, äro vi i stånd att lättare och
säkrare pröfva och bedöma det lästa än det hörda.
Det är ju vanligt, att den, som hört ett förslag
framställas, yttrar: »Ja, det låter bra; men ge mig
det nu skriftligt, så att jag får se, hur det tar
sig ut.»
Af vår frihet att vid läsning liksom vid det
obundna tänkandet själfva bestämma hastigheten,
begagna vi oss i rikt mått. Om det lästa till
innehåll och form nära öfverensstämmer med vår
erfarenhet och utan svårighet finner sin rätta plats i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
