Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nödvändiga olikheter mellan skrift (normalprosa) och samtalsspråk. A. De sinnligaste, af materialet närmast betingade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men skriften är så till vida ofullkomlig, som
den för all slags emfas har blott ett enda särskildt
tecken, utropstecknet, och ej kommer längre än att
genom detta teckens upprepande angifva starkare
emfas.
Vi böra för öfrigt anmärka det obekväma däri,
att det tecken, som markerar frågan eller emfasen,
uti svenskan, liksom i de flesta andra kulturspråken,
sättes sist i satsen, så att man ej får se det,
förrän man läst orden. Korrektare går den
spanska skriften till väga: ej blott efter, utan äfven
framför en frågesats sätter den ett frågetecken, och
likaså både efter och framför en utropssats ett
utropstecken. Därvid skrifver spanjoren de tecken,
som stå före satsen, upp och nedvända, på det att
de ej må kunna räknas till föregående sats.
Äfven i andra fall kan man uppvisa skriftecknens
motsvarighet till ljudförhållanden i tal. Så
t. ex. angifva parentestecken, att det, som de
innesluta, får ett påskyndadt uttal, för att så litet som
möjligt afbryta sammanhanget, och väl äfven ett
förändradt tonläge, för att skiljas från det öfriga.
Vid den direkta anföringen angifva kolon och
anföringstecken en annan rösts i inträdande. Tankstreck
kan beteckna s. k. konstpaus framför något, som
skall öfverraska. O. s. v.
Vi må blott komma ihåg, att för den läsare,
som läser tyst och snabbt, dessa märken blott tjäna
till att förtydliga innehållet, utan att det hörbara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>