Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nödvändiga olikheter mellan skrift (normalprosa) och samtalssprak. C. I hvilka afseenden är normalprosan omständligare?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ofta oklara och hela sammanhanget synes
stympadt, så framt icke åhöraren är tillräckligt
skarpsinnig att kunna gissa sig till det, som ej blifvit
utsagdt. I skrift kan naturligtvis författaren
lättare dölja dylikt utelämnande af vissa led och
åstadkomma, att det blir åtminstone ett skenbart
sammanhang, fastän han icke sagt allt, hvad han tänkt.
Det fordras då ännu större skarpsinnighet och
kännedom om författarens person för att kunna, som
det heter, »läsa mellan raderna».
Och slutligen böra vi ihågkomma, att
tänkandet försiggår hastigare än talandet och ännu
mycket hastigare än skrifvandet, samt att det därför
ofta kan inträffa, att man råkar öfverhoppa något
för sammanhanget behöfligt, som man ämnat säga
eller skrifva, och hivilket man glömmer att i rätta
stunden anföra, emedan då något följande led i
framställningen tilldragit sig ens uppmärksamhet.
Äfven i detta fall blir det naturligtvis lättare för
den skrifvande, som ju vanligen genomläser sitt
opus, att upptäcka och fylla luckor, än för den
talande, som alltjämt är upptagen af det, han just
säger eller ämnar säga, men endast i högst
obetydlig mån hinner tänka tillbaka på det, han redan
har sagt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
