Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nödvändiga olikheter mellan skrift (normalprosa) och samtalsspråk. D. I hvilka afseenden är normalprosan sparsammare på ord?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utan också, å ena sidan, dels m. fl. I tal kunna
dylika »indelningsmärken» snarast förekomma, när
lederna äro mycket korta, så att de motsvarande
bindeorden komma mycket nära hvarandra; t. ex.
»Du kan fara dit antingen me’ ångbåt eller på
järnväg»; »Visst ä’ han snäll, men han ä’ också bra
dum.» När däremot dessa indelningsmärken i
ledigt samtal brukas för längre satser, så vittna de
om, att den talande har en viss vana att
öfverblicka sina tankar, snarast också en viss vana vid
att skrifva. Men skulle någon börja en muntlig
framställning t. ex. med orden: »De’ finns fem olika
bevis på, att N. N. ä’ mördaren» och sedan anföra
dessa fem bevis med deras ordningsnummer, så kan
man genast märka, att han förut öfvertänkt ej blott
innehållet, utan också i någon mån formen, så framt
han icke – hvilket i sådana fall är det vanligaste –
endast refererar, hvad han läst i en tidning.
Just därför, att den talande i allmänhet, när han
tillägger ett nytt led, icke säkert vet, om hans
tänkande kan finna ytterligare något att tillägga, så
kan han ej gärna följa skriftspråkets regel att sätta
bindeordet (och eller eller) blott mellan de två sista,
utan han brukar vanligen låta hvarje nytt led
föregås af bindeordet. De koordinerande bindeorden
bli därför vida talrikare i samtalsspråk än i skrift.
Total saknad af sådana bindeord plägar i tal
liksom i skrift antyda öfverretning eller öfverförfining
och tillhöra den s. k. »nervösa stilen».
De förbättrande tillägg, man i talspråket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
