Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tillfälligare (historiska) olikheter mellan skrift (normalprosa) och samtalsspråk. A. Skriftspråkets konservatism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Om normalprosans konservatism ganska tydligt
röjes i hennes tröghet och motvillighet att i sig
upptaga sådana talspråksord, hvilka mycket väl kunde
vara förenliga med hennes temperament så
framträder denna konservatism ännu påtagligare i den
seghet, hvarmed normalprosan (och skriftspråket i
allmänhet) kvarhåller ord och uttryck, som äro
föråldrade och obrukliga i det bildade och lediga
samtalsspråket.
Innan jag anför exempel på sådana ord, måste
jag erinra om, att det stöter på vissa svårigheter
att åstadkomma en fullt exakt delning mellan de
ord, som böra upptagas här, och de ord, som böra
sparas till vårt elfte kapitel, d. v. s. sådana, som
väl af skriftsvenska, men ej af talsvenska lånats från
andra språk. Ty om åtskilliga gamla nordiska
ord kan man veta, om andra kan man misstänka,
att de icke blifvit oafbrutet bevarade af
skriftsvenskan, utan i senare tid blifvit af denna upptagna
från fornspråket, landskapsmålen eller något af de
nordiska frändespråken; men ehuru sådana ord ju,
strängt taget, måste kallas lånord, torde det dock
af praktiska skäl, då de hafva en fullt svensk
prägel, vara bäst att anföra dem här. Vidare bör
anmärkas, att den inflytelse, som de tyska, i synnerhet
de lågtyska, språken öfvat på vårt modersmål, icke
alltid ligger så klart i dagen, att man med
visshet kan afgöra, om ett ord bör räknas såsom fullt
inhemskt eller ej. Och slutligen är det naturligtvis
stundom alldeles omöjligt att säga, huruvida ett lånord,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
