Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tillfälligare (historiska) olikheter mellan skrift (normalprosa) och samtalsspråk. B. Skriftspråket har ändrat eller öfvergifvit gammalt språkbruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kan göras än den, att de äro »hvardagliga» och
hittills icke fått insteg i vårdad skriftlig framställning.
Men normalprosans granntyckthet går stundom
så långt, att den kommer i strid med hennes
konservatism. Det händer nämligen, att normalprosan,
i sin omsorg om språkets »rykt och redighet», i sin
sträfvan att normera och reglera språkets fria växt,
– det händer, att hon därvid rensar bort åtskilligt
gammalt godt språkmaterial, eller att hon hårdhändt,
stundom med trångsynt pedanteri, söker genomföra
grammatiska bestämmelser, som ej hafva tillräcklig
grund vare sig i talspråket eller i äldre skriftspråk.
Ett af de mest påfallande exemplen på vårt
nuvarande skriftspråks (särskildt normalprosans)
obefogade stränghet mot vissa gamla, i talspråket ännu
lefvande former företer tredje personens
personalpronomen. I vår gamla bibelöfversättning påträffa
vi uttrycken: »de ledde honom bort till att
korsfästan», »därföre vill jag näpsan och släppan»,
»hvilken som kan tagat, han taget», o. d. Och vi känna
ganska väl betydelsen af det -n och det -t, som
finnas vidhängda verben; ty vi bruka ännu i vårt
hvardagliga umgängesspråk dessa tillägg, nämligen
-n (eller -en) i samma betydelse som honom, -t (eller
-et) i samma betydelse som det; och dessutom
använda vi den vidhängda formen -na liktydig med
henne. I svenska medeltidsskrifter äro dessa
pronominalformer ganska vanliga, men det nysvenska
skriftspråket har allt omsorgsfullare bannlyst dem
ur vårdad framställning. Det nästan öfverraskar oss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
