Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tillfälligare (historiska) olikheter mellan skrift (normalprosa) och samtalsspråk. C. Skriftspråket har i större omfång efterbildat utländskt skriftspråk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hufvudsakligen efter tyska mönster, af passiva particip
eller af adjektiv på -lig (eller -ig) och det nekande
prefixet o- bildade adjektiv, t. ex. oförvillad(t omdöme),
ogrundad (beskyllning), otyglad(e begär), oöfverträffad
(eller -lig), ojämförlig(t snille), omisskänn(e)lig(a
anlag), oneklig(a förtjänster), ostrafflig(t uppförande),
okuflig, otämjelig, oläklig, oförgätlig, o(för)vansklig,
ovederlägglig, ovederhäftig. Hit höra också åtskilliga
adverb, såsom ostridigt och obestridligen, samt
afledda substantiv, såsom ostrafflighet o. s. v. – Det
begrepp, som i skrift meddelas genom ett sådant
ord, plägar i ledigt talspråk uttryckas genom hel sats.
Med afseende på från utlandet lånade (eller efter
utländska förebilder skapade) »innehållsord», deras
betydelser och förbindelser, blir emellertid gränsen
mellan samtalsspråkets område och normalprosans
något sväfvande. Säkrare låter en sådan gräns
utstaka sig beträffande »formorden», ty dessa
sammanhänga närmare med det (i egentligare mening)
lefvande språkets grammatiska byggnad, hvilken ju ej
plägar vara i så hög grad som ordförrådet mottaglig
för utländska inflytelser. Bland skriftspråkets
(normalprosans) från utlandet lånade formord finnas rätt
många, som sedan århundraden ständigt och jämt
brukats i vår litteratur, utan att likväl så mycket
genomtränga vårt språkmedvetande, att vi hafva dem till
hands vid de muntliga meddelanden, för hvilka vi ej
använda språklig reflexion eller ansträngning.
Det är fortfarande skriftspråkets – mycket sällan
det lediga umgängestalets – sak att bruka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
