Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om skriftspråkets arter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uttryck, ja t. o. m. vulgära. Och detta
framställningssätt slår an på sinnen, som mindre känna sig
tilltalade af det höga, vördnadsvärda och häfdvunna,
än af det innerliga, det fria, naturliga och nya, och
hvilka först genom detta moderna
framställningssätt kunna uppfatta de religiösa lärorna såsom
tillkomna just för deras egen skull, tillämpliga just på
dem. Vi veta också, att LUTHER (som han själf
säger) med fullt uppsåt sökte närma sig det folkliga
språket, sådant det talades på torg och gator.
Hvad angår poesien, använder hon åtskilliga
fornformer af ett för henne egendomligt skäl,
nämligen på grund af versmåttets och rimmets fjättrar,
hvilka nödga henne att ibland välja en kortare,
ibland en längre form. Men hon kan då, om det
passar henne bättre, lika väl taga en ung språkform,
som förekommer i talspråket, men ej godkännes i
normalprosa eller högprosa. Vi möta alltså i poesi
dubbelformerna: fädren och fäderna, neder, ner och
ned, helge och helige, krigaresed och krigarsed, svarade
och svarte, upp och opp, dagar och dar m. fl.
Antalet af dessa växlingar har likväl blifvit i senare
tider tämligen trångt begränsadt af bruket.
För den »bundna» stilen framkalla också
meterns och rimmets bojor ofta egendomliga afvikelser
från den ordföljd, som brukas i tal och prosa. Dessa
egenheter i ordföljden bero till någon del på
forntida svenskt bruk, till en del äro de efterbildningar
efter utländsk poesi. De försvåra ej obetydligt
uppfattningen af versens innehåll, och därför söka äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
