Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och menniskan, och om det antages, att språket genom en
dylik andlig gemenskap kan vinnas, så har man dock ingen
rätt att deraf sluta till språkets gudomliga ursprung förr,
än man visat, att språket sjelft är gudomligt. Men det
var just detta, som skulle bevisas. Felet i bevisningen är
tydligt: Allt gudomligt (religion, pligtkänsla o. s. v.)
kommer genom omedelbar ingifvelse från Gud; språket uppstår
genom ingifvelse; alltså har språket först uppstått genom
omedelbar ingifvelse från Gud. Naturligtvis skulle
undersatsen i denna slutledning varit: språket är gudomligt. Men
för denna sats saknas all bevisning.
Omöjligheten att bevisa den förutsättning, på hvilken den
senast framstälda theologiska åsigten hvilar, fäller ej blott henne,
utan äfven hvarje annan möjlig form af en theologisk förklaring
af språkets ursprung. Att denna förutsättning verkligen aldrig
kan bevisas, är lätt att ådagalägga. Vi känna språket
endast såsom något menskligt. För att bevisa, att det tillika
är ett gudomligt, erfordras naturligtvis att visa, att det
eger sådana väsentliga egenskaper, att det kan tilläggas
Gud, utan att någon af hans egenskaper derigenom
upp-häfves. Guds egenskaper äro fullkomligheter. Skall
sålunda språket kunna vara gudomligt, så måste det vara
fullkomligt. Vi känna intet fullkomligt språk, ty vi känna
intet sprak, som icke haft en historia, och som icke är
möjligt af vidare utbildning. Ett fullkomligt språk i
betydelsen af ett fulländadt menskligt språk finnes sålunda icke.
Men man kan måhända antaga ett ideal-språk, hvilket skulle
vara det åtminstone i detta lif oupphinneliga målet för hvarje
menskligt tungomål, och detta skulle då kunna vara Guds
språk. Visserligen —• såvida nemligen icke sjelfva de
väsentliga egenskaperna hos hvarje språk eller de
bestämningar, utan hvilket något icke kan kallas for ett språk i
egentlig mening, strida deremot. Vi hafva redan visat, att
till ett språk höra trenne väsentliga bestämningar — ljud,
subjektiv och objektiv betydelse. Hvarje språk, således
äfven ett fullkomligt eller språkidealet, måste följakteligen
hafva ett sinligt element, ljud, hvilket tyder på ett
andligt, och hvilket i denna sin betydelse förstås af flera. Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
