Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
seende till sin betydelse helt ooh hållet 6ammanföllo. Ifrån
denna iakttagelse?utgingo hufvudsakligen Demokrits
invändningar mot Heraklits åsigt. Äfven för Demokrit voro
»namnen» ljudande bilder (uydl[iara qcavijevra) af »tingen»; men
de voro inga »naturliga» från tingen sjelfva utgående och
derföre ofelbara bilder, utan blott genom slumpen, man vet
icke egentligen huru, uppkomna. För denna sats anförde
Demokrit såsom grunder åtskilliga empiriska iakttagelser i
afseende på språket, tillika de första spår af grekisk
språkforskning, vi känna. Vore, sade han, namnen naturliga
bilder af tingen, så skulle det för det första ej finnas några
homonymier eller lika namn på olika ting, för det andra
inga polyonymier eller olika namn på samma ting, för det
tredje ingen namnvexling, för det fjerde ändtligen inga
anomalier. Liksom Protagoras hade dragit de
kunskapstheo-retiska slutsatserna af Heraklits lära om språket, så drog
Gorgias i samma ande slutsatserna af Demokrits. Äro,
sade Protagoras, namnen tingens naturliga, således af all
slump, allt godtycke oberoende bilder, så är tydligen allt
rigtigt uttaladt sant, och vi hafva i och med kunskapen om
namnen äfven kunskapen om tingen; men namnen äro
men-niskans egendom, hon är alltså tingens mått. Äro, sade
deremot Gorgias, namnen blott ett slumpens verk, så kan
i och genom namnen ingen kunskap om tingen vinnas; allt
uttaladt är således tydligen falskt; men namnen uttalas af
menniskan, den af Demokrit antagna objektiva slumpen
(tv%h) är derföre egentligen subjektivt godtycke
hvarje namn är följakteligen blott uttryck af den talandes
tillfälliga förnimmelse: ingen objektiv betydelse finnes, all
med-delning, förutsättande visshet, att den talande blifvit
förstådd, är omöjlig. Emellertid var härmed tanken på den
talande menniskan väckt, nvarken Ileraklit i sin försökta
förklaring af den objektiva betydelsen eller Demokrit i sitt
uppgifvande af all förklaring hade utgått från den talande
menniskan. För den förre voro namnen helt och hållet
objektivt frambragta bilder, för den senare voro de alster af
den objektiva slumpen. Genom den tillämpning pä den
menskliga kunskapen, bådas läror genom sofisterne vunno,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
