Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
språk. Namnordens relationer till hvarandra uttryckas icke
i allmänhet genom egna ord, utan öfvervägande genom
osjelf-ständiga ändelser eller tonlösa en-och pro-cliticae; och
verben hafva genom sina infinitiv förmågan att gälla äfven de
såsom »namn.» Emellertid bestod äfven grekiskan icke
endast af »namn.» Der funnos äfven verkliga, således
betonade ord för namnens relationer till hvarandra. Och utom
dessa enkom blott för talets sammanhang begagnade
formord hade begreppsorden (»namnen») olika former för olika
tillfällen. Snart märkte man i dessa vissa likheter; man
började kunna uppställa paradigm. Skärpt uppmärksamhet
upptäckte genomgående lagar. Man måste snart finna, att
här var ej fråga om en slumpvis hopkommen samling af
benämningar, utan om ett välordnadt helt. Och samma
iakttagelse gjorde man i afseeende på livarje närmare undersökt
tungomål utan undantag. Hvarje verkligt ord har befunnits
alltid förutsätta ett helt språk. Språket är således ett
system. Det är detta, enheten, det hela, som måste blifva
hufvudföremålet för iakttagelsen, ej de särskilda, de för sig
betraktade betydelselösa delarne. Förtjensten af att först
hafva tillbörligt betonat denna sanning tillhör Schellings tid.
Naturfilosofien ryckte allt inom sig. På allt tillämpades
begreppet organism. Så blef äfven språket en lefvande
naturorganism, hvars fysiologi var grammatikan med uppgift att
uppsöka och förklara detta väsendes eviga naturlagar.
Sådana försök gjordes af flera. Namnen Herling,
Schmitthen-ner m. fl. äro kända. Främst af alla inom detta område
står dock K. F. Decker, nyskaparen af den allmänna
språkläran. Hans inflytande har varit det största. Hans system
beherskar ännu i denna stund en stor del af den
gramma-tiska literaturen.
Må vi då vända oss till Becker med vår gamla fråga.
Den empiriska språkforskningen hade visat, att hvarje språk
är ett system. Becker och hans skola vilja förklara denna
systematiska form ur språket? organism. Hvad, fråga vi då,
är egentligen denne organism? hvilken är hans lifsprincip? Med
försöket att besvara denna fråga har filologen leinnat sitt
område, den empiriska språkforskningen, och trädt inom filosofiens.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
