Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dygd), hvars innehåll han genom omdömet söker göra klart
för sig sjelf och genom satsen vill meddela andra, för att
utmärka, att denna bestämning verkligen finnes i det gifna
begreppet; och derföre hafva båda fullkomligt samma
logiska form, hvilken, såvida tanken är rigtig, liksom allt
fullkomligt, blott kan vara på ett sätt. Men den successiva,
derföre tidliga och redan derigenom mer eller mindre i
behof af en viss åskådlighet varande akt, genom hvilken
anden vill fixera för sig sjelf och meddela andra denna
sanning, att begreppet het verkligen är eu bestämning i
begreppet eld, denna akt kan, liksom allt ofullkomligt, ske
pa många sätt. Beteckningsljuden för begreppen eld och het
kunna helt enkelt ställas bredvid hvaraudra utan någon
vidare ljudförändring — IGN CAL (så i kinesiskan).
Be-teckningsljudet för begreppet het kan genom ett uttryckligen
på ordet eld pekande tillägg tydligare askådliggöra sitt
samband med just detta ord, likasom ä andra sidan ljudet för
begreppet eld kan fa ett tillägg, utmärkande, att det här
utmärker substansen, het deremot accidensen (hvilket mau
af ordens sjelfva form i kinesiskan ej kan veta) — ign-is
cal-e-ta, agglutinerande: eld-han het-(just) den; ur hvilket
slutligen, flekterande: ignis calet. Ljudet för het kan
ändtligen förbindas med ljudet för eld genom ett särskildt, enkom
för utmärkande af en dylik abstrakt förbindning lämpadt ord
— elden är het, o. s. v. Är det nu onekligt, att dessa
olika uttryck af samma tanke skilja sig ej blott i ljuden,
sä måste man erkänna tillvaron af ett mellan tanken och
ljudet mellanliggande element, hvilket till sin beskaffenhet
i hvarje språk beror af den inre princip, genom hvilken
detta sprak är hvad det är eller just detta individuela sprak.
Denna princip är det nu, som vi kalla den inre språkformen.
En jemförelse skall ytterligare förtydliga saken.
Antag, att samma idé, samma den konstnärliga fantasien
lif-vande uttryck fyller en bildhuggare, en malare, en
tonsättare, en skald och så genom dem skapar fyra särskilda
konstverk. Nu frågas: hvari ligger hufvudskilnaden dem
emellan? Visserligen icke blott i det yttre materialets
olikhet — ifrän antagandet af detta som ensam indelningsgrund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
