- Project Runeberg -  Om språkets utveckling och väsende /
87

(1858) [MARC] Author: Kristian Teodor Claëson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Deutschen»? Vidare. TIvarje särskildt språk, lärde den
skiljande jemförande språkforskningens mästare, hvarje
sär-skildt språk har en inre enhet, en individuel lifsprincip, en
själ, genom hvilken det är hvad det är, och genom hvilken
det skiljer sig från alla andra. Och nu försöker Steinthal
att förklara denna individuela själ ur enskilda menniskors
ovilkorliga behof att föryttra sina medvetna åskådningar i
ljud, modifierade genom sympathien med vissa andra dem i
kroppsligt afseende lika menniskor. Orimligheten ligger här
derjemte i försöket att ur de i inre afseende like, men i
yttre olike mensklige individerne vilja förklara de just i
afseende på det inre skilda språkindividerna.

Gemensam för dem alla är följakteligen först och främst
förblandningen af språket såsom abstrakt och sålunda
overklig artbestämning för en mängd konkreta verkliga individer,
de särskilda språken, med spräket i betydelsen af en viss
mensklig förmögenhet; samt i följd deraf en af dem alla
antagen, men aldrig bevisad förutsättning, att de särskilda
objektiva sprakm ej äro annat än den subjektiva
talförmågans (språket?) i förhållande till henne osjelfständiga
alster, med eller utan frihet frambragta. Vidare och häraf
beroende är den hufvudvigt, som hos alla nyare blifvit lagd
på språkljudens subjektiva betydelse med eftersättande af
skyldigheten att förklara den minst lika vigtiga objektiva.
Den förra förblandningen förbjudes af den ringaste
uppmärksamhet på bruket af ordet språk, hvilken ej kan undgå att
deri upptäcka tvenne väsentligen skilda liufvudbetydelser, af
hvilka tills vidare ingenderas större ursprunglighet är
gif-ven. Gifvet är det deremot, att den betydelse af ordet
sprak, i hvilken det är språkvetenskapens föremål, och hvars
förklaring det är språkfilosofiens uppgift att lemna, icke
omedelbarligen är den menskliga spräkförmågan, utan de
särskilda språken. Likaså, att språkförmågan enligt
härledningen icke kan betyda förmåga af sig sjelf, utan
förmåga af ett sprak; hvarföre det senares förklaring ur den
förra egentligen innebär en cirkel. Att framhållandet af den
subjektiva betydelsen på den objektivas bekostnad är ett
misstag, visar den dagliga erfarenheten. Man lär sig ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:26:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/omspraket/0095.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free