Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fullständig encyklopedi af de sju vetenskaperna, hvilka
sedermera sammanfattades under namnen trivium och
quadri-vium, studerades då ock Martiani Capellae bekanta bok
»De nuptiis Pliilologiae et Mercurii.» Denna och dylika
frän den senare antiken härflytande kompilationer utträngde
för det mesta källorna sjelfva, hvilka derföre glömdes och
till en stor del förkommo eller förstördes. Då inträffade
under femtonde århundradet den verldshistoriska
omlivälf-ning, som fått namn af vetenskapernas äterupplifvaude. Den
äkta antiken framdrogs ur sin graf. Visserligen kom hon
endast småningom och delvis i dagen. Men hon stod äfven
i detta ofullständiga skick så högt öfver den dåvarande bild-
o “
ningen, att afståndet syntes omätligt. Också blefvo tidens
bäste bländade, och deras första känsla vid den stora
upptäckten var blind beundran, jublande förtjusning. Nu hade
man ater, liksom förut Alexandrias och Roms lärde, ett
förflutet bättre att begripa och förklara; nu borde derföre
filologien åter kunna uppstå i sin förra betydelse. Men
den första berusningen gjorde tiden ej ännu mogen derför.
Den enthusiastiske beundraren har ej tillräcklig ro att blifva
den lugne kommentatorn. Så förklaras det, hvarföre den
nyeuropeiska filologien började med den s. k. praktiska
humanismen. Beundraren blir förr efterhärmare än förklarare.
I antiken hade man funnit en mensklighet af helt annat,
vida ädlare slag, än den man såg kring sig. I antikens
skola skulle man derföre gå, för att utbilda sig till sann
menniska. Humanitet skulle vara den praktiska vinsten af
antikens studium; och denna humanitet skulle framför allt
visa sig i ett sprak så ädelt, så välbildadt som antikens.
Hvad under då, att den nyeuropeiska filologien började
som »literae humaniores» eller, närmare bestäindt, som eii
ur antiken hemtad praktisk anvisning till »vältalighet och
poesi.» För huru mycket vi hafva att tacka den praktiska
humanismen och den enthusiasm, af hvilken desse
antikbeundrare voro lifvade, vet en hvar. Emellertid kunde denna
rigtning ej vara länge. Laurentius Valla, Poggius,
Politia-nus m. fl. aflöstes af Casaubonus, Scaliger, Salmasius och
deras likar; femtonde århundradets praktiska humanism efter-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
