Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
träddes af det sextondes och det sjuttondes polyhistoriska
samlareflit. Nu blef filologien denna polymathism, som hon
varit i Alexandria och Rom. Ty det enda gemensamma
— vi vilja ej säga enhet —, som fans för alla dessa
notiser, alla dessa monografier, alla dessa i noterna till
klassiske författare nedlagda massor af lärdom, för hvilkas
bevarande man måste anlägga väldiga »thesauri», var intet
annat än det, att de alla på ett eller annat sätt, mindre
eller mera aflägset, bidrogo att förklara ställen hos eller
hela arbeten af författare, bevarade från antiken. Att ett
sådant aggregat af kunskaper, ej var någon verklig
vetenskap, insågs redan då af en och annan. Filologen måste
ju ena gången, för att kunna kommentera t. ex. Plato,
studera filosofi, den andra gången juridik, den tredje
medicin, ja mathematik, arkitektur, taktik o. s. v.; ty utan att
känna dessa vetenskaper såsom sådana, kunde man
naturligtvis icke fullt första och förklara de klassiske författare,
som spela hufvudroler inom deras historia. Men hör ej
studiet af Plato till filosofien, af Euklides till mathematiken,
af Celsus till medicinen o. s. v.? Hvar blir da gränsen
mellan öfriga vetenskaper och filologien? Jo, menade
åt-skillige af den holländska skolans mästare (Hemsterhuis,
Ruhnken, Wyttenbach); skilnaden ligger i de olika
ändamålen. Filosofen studerar så mycket grekiska, som
behöf-ves, för att förstå Plato i den text, filologen lemnat
honom; hans ändamål är endast insigt i det filosofiska
innehållet, han studerar således Plato för filosofiens skuld.
Filologen deremot studerar filosofi för Platos skuld; d. v. s. han
studerar filosofi så mycket, som behöfves, för att kunna
lemna en felfri text ät fachmannen. Och på samma sätt
med öfrige vetenskaper. Filologiens ändamål, der hon hade
att söka sin enhet, var sålunda — textkritik- Sä hade
hon då nedsjunkit, såsom Göthe träffande anmärkte, till
ett handverk, »und zwar das Handwerk zu emendiren.»
Så stod filologien, då — i midten af adertonde
århundradet — Winckelmann och Lessing uppträdde. Man
tillmäter ej desse män för stor betydelse, om man erkänner
sig hafva dem att tacka för ett nytt antikens återuppväc-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
