Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligen också måste historiskt behandlas, en fordran, hvars
rättmätighet börjar allt allmännare erkännas. (Jfr. Haases
förträffliga presidialtal vid det allmänna tyska filologmötet
1857). — Och så finna vi äfven i filologiens
utvecklingshistoria och det mål, hon medvetet eller omedvetet
närmar sig, en bekräftelse på rigtigheten af den bestämning af
språkets väsende, vi ofvan lemnat.
Än kortare måste vi vara vid tillämpningen af vårt
resultat på pedagogiken. — Huru och hvarföre grammatik
kom att utgöra en vigtig beståndsdel af den grekiska och
romerska ungdomsbildningen, hinna vi nu ej utveckla. Nog
af: grammatik var der ett hufvudämne och förblef det äfven
under Medeltiden för dem, som ville nå lärd bildning;
grammatik utgjorde, som bekant, en del af trivium.
Naturligtvis var det endast fråga om latinsk grammatika, Latinet
var då ej ett sprak jemte andra, utan helt enkelt spraköf.
Om någon verklig insigt i latinet var för öfrigt icke fråga.
Vetenskapernas nyupplifvande verkade, i synnerhet i
reformationens hemland, mycket godt äfven för skolväsendet.
Att dess förbättring skulle utmärkas genom utvidgning, ej
inskränkning, af latinstudiet, låg i sakens natur. Latinska
grammatikan blef genom reformatorerne, i synnerhet den
äfven i detta afseende nitiske Melanchthon, den s. k. lärda
skolans hufvudämne för trenne århundraden; ty, sade
Luther, genom grammatikan hafva vi kommit till evangelium.
De lärda skolorna voro då ännu, likasom universiteten
sjelfva, hufvudsakligen afsedda att vara presierliga
bildningsanstalter. Den latinska grammatikan bibehöll sitt öfvertag
af gammal vana, äfven sedan tiden längesedan fatt ett
annat utseende, och kulturen beträdt helt andra vägar.
Ändt-ligen uppstod, i slutet af adertonde århundradet ett allmänt
rop pa skolans ombildning i tidsenlig rigtning.
Fransmännen hade redan länge yrkat den satsen, att den moderna
bildningen (naturligtvis framför allt »le siécle de Louis XIV»)
stod vida öfver antiken. Äfven andra folk började tycka
detsamma. Man ville åtminstone hafva skäl, hvarföre latinet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
