Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skulle gynnas på bekostnad af de moderna språken. Då
började de klassiska språkens förfäktare uppställa läran om
latinska grammatikans förmåga att framför alla öfriga
läroämnen bilda i formelt afseende. Latinsk grammatika är
den bästa allmänna språklära, och allmän språklära är
logik. »Under det andra röra sig med ord och begrepp
som ett konventionelt mynt, befinner sig den yngling, som
med fördel idkat klassiska studier, liksom i sjelfva den
verkstad, der menniskoanden till gångbart mynt präglar
tankens ädla metall.» Så vändes tanken på den s. k.
allmänna eller, som man också plägat kalla henne, den
filosofiska språkläran. En gång väckt, ville det nya studiet
snart ställa sig på egna fötter. En verkligt »allmän»
språklära fick naturligtvis lika litet bero af latinet som af nagot
annat enskildt språk, då hon skulle vara alla enskilda
språks norm. Uppgiften var tydlig: den allmänna
språkläran måste kunna helt och hållet a priori deduceras ur det
menskliga tänkandets allmänna lagar, eller m. a. o. all
grammatik är blott en tillämpning af den formela logiken.
Och så följde en skara af s. k. allmänna språkläror.
De kunna delas i tvenne klasser: de som i sjelfva verket
icke voro konstruerade ur logiken, utan i tysthet hemtade
ur den latinska grammatikan med uteslutande af allt så-?
dant, hvilket omöjligt kunde ens genom grammatikerns
Pro-krustessäng göras till »allmänt»; de som verkligen togo
konstruktionen a priori på orden. Till den förra klassen
hör Harris’ berömda »Hermes» m. fl. engelska och franska
arbeten; till den senare Roths »Antihermes» m. fl. i
synnerhet tyska arbeten, af hvilka den skarpsinnige Bernhardis
vunnit ett rättvist anseende. Allmänna språkläror af det
senare slaget försöktes i synnerhet af Kantianer, hvilka så
fingo öfva sin fyndighet att ur »den transscendentala
analy-tikens» kategorier deducera fram språkets. Se här t. ex.
en dylik uppställning: Qvant.: enhet, flerhet, allhet —■
nomen propr., appell., collect.; Qval.: pos., neg., limit. — adj.
(doctus, indoctus), gradus; Rel.: substantialitet, kausalitet,
communio — gen., dat. o. abl., accus.; Modal.: nödv.,
verkl., möjl. — imper., indic., conj. eller praet., praes., fut.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
