Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I Kapitlet
Definition och indelning.
§ 7. En bestandig forening mellan två elle,r flera
stater på sådana grunder, att de, utgörande hvar för sig en
sjelfstandig stat, likväl i förhållande till andra stater
uppträda genom ett gemensamt organ jemte det en större eller
mindre del af deras inre statsangelägenheter kan blifva
föremål för gemensamt handhafvande, bildar hvad i den
offentliga rätten betecknats med namnen konfederation, union.
Jag har redan i inledningen betonat huruledes dessa
politiska formationer nödvändigtvis förutsätta, att de
länkar, de enheter, hvaraf de utgöras, skola vara stater. Ty
när tvenne eller flera stater förenas på ett sätt, som
upp-häfver deras statliga sjelfständighet, så uppkommer icke
en statsunion utan en enhetsstat, af hvilken de förut
sjelf-ständiga staterna blifva delar eller provinser. Detta är en
sammansmältning, icke en förening eller ett förbund. Så
var t. ex. fallet, då den italienska halföns många skilda
stater, dels genom tvång dels genom frivillig anslutning,
bildade ett gemensamt helt, det nuvarande konungariket
Italien, hvilket icke är ett statsförbund utan en enhetsstat.
Sådana företeelser höra icke till föremålen för denna
undersökning, likalitet som de fall, då en stat på grund af
eröfring eller traktat med sig införlifvar, inkorporerar en
annan stat; ty genom inkorporationen förvandlas denna till
en provins af den eröfrande staten, den senare har
erhållit en förstoring af sitt område, men något unionelt
rättsförhållande har derigenom icke uppkommit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
