- Project Runeberg -  Om statsförbund och statsunioner /
19

(1873) [MARC] Author: Leo Mechelin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ett annat hufvudmoment i ofvangifna definition är,
att foreningen skall vara beständig. Huruledes de
tillfälliga sammanslutningar, som vanligen benämnas allianser
oeh som äro af uteslutande folkrättslig natur, väsendtligen
skilja sig från nu ifrågavarande formationer, är jemväl
redan i inledningen framhållet.

Alla arter af "statsforeningar hafva till följd, ofta
äf-ven till hufvudändamål, att utrikespolitiken antingen blir
helt oeh hållet gemensam for alla de associerade staterna
eller att åtminstone organet for denna politik blir for dem
alla gemensamt. Det fbrra är fallet t. ex. med
Nordamerikas förenade stater, det senare t. ex. med Sverige och Norge:
om Norge har en gränsetvist att reglera med Ryssland, så
bedrifvas underhandlingarna derom på den för Sverige och
Norge gemensamma konungens vägnar, ehuru Sveriges
utrikespolitik icke beröres af saken.

Men i fråga om den gemensamhet, som förbundet
eller unionen medför i behandlingen af staternas inrikes
angelägenheter, förekommer en serie olikheter, i det att vid
den 8. k. personalunionen ingen sådan gemensamhet eger
rum, medan i det fullständiga statsförbundet åtskilliga
vigtiga suveränitetsrättigheter utöfvas icke af de federerade
staterna hvar för sig, utan för gemensam räkning af
derfor enkom tillsatta förbundsorganer. Dessa skiljaktigheter
bero dels på sjelfva föreningens beskaffenhet och grunder,
dels på den olika politiska organisation, som i de unerade
staterna kan förefinnas ’). l

l) Bedan Samuel Pvfmdorf i sin afhandl. De systematibus
civita-tum, Upsala 1677, gaf en definition af statsforbunden, som i riktighet
föga blifvit öfverträffad af senare förf. Han sade i § 2: Systemata
ci-vitatum nobis appellantur plures una civitates, vinculo aliquo ita inter
se connexa, ut unum corpus videantur constituere; quarum singulae
tamen summum in sese imperium retineant. — H. A. Zachariä, Deutsches
Staats- und Bundesrecht I p. 90, bar påtagligen affattat sin definition

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:26:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/omstatsf/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free