Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8. Ehuru ofvanstående allmänna definition bor vara
tillämplig på alla ifrågavarande slag af associationer
emellan stater, är det dock nödvändigt att, med fastadt
afse-ende å de olika vilkor och former, under hvilka de
uppträda, indela dem i skilda grupper.
Uppgiften är ej ny; erforderliga kategorier hafva
längesedan blifvit formulerade och uppställda. Jag anser mig
böra först redogöra for dessa indelningar och derefter
pröfva i hvad mon en anslutning till dem är motiverad.
Att den tyska rättsvetenskapen, mera än något annat
lands, egnat uppmärksamhet åt detta ämne, är förklarligt,
då ju Tysklands politiska förhållanden företett snart sagdt I
af statsunionen alltför vidsträckt och sväfvande, då han hänför dit alla
slag af föreningar och förbund, som kunna förekomma mellan stater, de
må då vara permanenta eller transitoriska, af statsrättslig eller
folkrättslig natur och mera eller mindre afficiera den statliga
sjelfständig-heten. En verklig definition kan detta knappt kallas, helst
distinktionen mellan allians och union är af både det officiella och det
vetenskap-liga språkbruket tillräckligt stadgad, att icke böra i förevarande fall
förbises. — Zoepfi, Grundsätze des Allgem. und deutschen Staatsrechts
I p. 107, begår den oegentligheten att, vid framställandet af
statssyste-mernas och statsföreningamas begrepp, karakterisera unionerna såsom
sådana trängre förbindelser mellan stater, hvilka, bland annat, kunna
medföra flera staters fullkomliga sammansmältning till en enda stat. —
Bfomtschli, Allgemeines Statsrecht I p. 449 ff. har utan närmare
definition och utan all principiel motivering, efter redogörelsen för de olika
statsformerna uppställt kategorien ”sammansatta statsformer”, till hvilka
då statsförbunden och statsunionema skulle höra såsom motsatser till den
enkla staten; och betecknar han dessa såsom stater, ”hvilkas delar för
sig äro ordnade såsom stater eller åtminstone i likhet med stater.”
Huru ohållbart detta är, faller lätt i ögonen då man besinnar, att
unionen såsom sådan icke är stat, och att ”delame” i unionen icke blott
äro ordnade såsom stater, utan verkliga sådana. De stater, hvilkas
”sammansättning” till ett helt bildat en stat, hafva uppenbarligen sjelfva
upphört att vara stater och kunna då ej heller mera vara länkar i ett
statsförbund. Uttrycket sammansatt stat kan ej heller etymologiskt betyda
annat än en genom hvilken som helst sammansättning uppkommen stat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
