Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gående från de enskilda staternas sida. Detta var felet.
Lagstiftaren får ej tänka sig den vackra möjligheten af ett
politiskt lif utan afund, split och egoism. Att räkna på
tretton suveräna staters välvilliga samverkan och frivilliga
underordnande af sina separata intressen under de beslut,
genom hvilka kongressen skulle befordra hvad han, men
kanske icke de, ansåg för det gemensamma intresset, detta
var och visade sig snart vara en grof missräkning.
Organisationens brister kunna ej bättre förtydligas, än
genom följande yttrande af Story:
”Oaktadt förklaringen i dessa artiklar, att staternas
union skulle vara beständig, kan en undersökning af de
befogenheter, som voro den gemensamma styrelsen
anförtrodda, lätt öfvertyga oss att de främst afsågo den rådande
revolutionära ställningen. De förnämsta befogenheter gällde
krigsoperationer och skulle blifva hvilande i fredstider. —
–––––––-Kongressen hade icke makten att upptaga
någon skatt, att uppbära någon taxa, att förskaffa
åtlyd-nad åt en lag, att betrygga en rättighet, att reglera någon
handel, eller ens det fattiga prerogativet att förfoga öfver
medel till att betala sina egna ministrar vid fremmande
hof. Den kunde kontrahera skulder; men den saknade alla
utvägar att betala dem. Den kunde engagera den
offentliga krediten; men var oförmögen att åter frigöra
densamma. Den kunde iugå traktater; men hvarje stat i unionen
kunde ostraffadt öfverträda dem. Den kunde afsluta
allianser; men kunde hvarken befalla öfver folk eller penningar
för att gifva dem kraft. Den kunde inrätta domstolar för
8jöröfverier och brott på öppen sjö; men hade icke medel
att betala vare sig domare eller jurymän. Kort sagdt, all
makt, som icke kunde utöfvas af sig sjelf, berodde af
staternas godtycke, och kunde af dem ostraffadt trampas
under fotterna så mycket de ville” ,).
>) Story a. a. § 245.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
