Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15202
däremot oupphörligen icke allenast att utan förskoning ut- dj
tvinga de pålagda skatterna, utan äfven att uppfinna nya,
ja, gjordes till och med för sin existens beroende däraf. Deras
egen ställning var äfven föga afundsvärd, emedan de under
dessa tider nästan aldrig utfingo något af sina löner. Från
ämbetsverken klagades oupphörligen, att som ämbetsmännen
intet erhöllo och heller ingenting kunde få låna, vore deras
fattigdom så stor, att de af brist på kläder ej kunde lämna
sina rum, hvarför de måste försumma sin tjänst. Detsamma
var förhållandet med öfriga löntagare, så att de, som där-
till ägde tillfälle, tvungos att genom försnillning och prejeri
söka sitt uppehälle Hvad folket, sålunda öfverlämnadt åt
ämbetsmännens godtycke, måste hafva lidit, behöfver knappt
nämnas. Äfven i moraliskt hänseende måste nationen för-
lora genom de många tillfällen till bedrägerier, som rege-
ringens förordningar gåfvo. Hvilket spionerisystem måste
ej fostras genom beständiga uppmuntringar till angifvelse för
brott mot oräkneliga och obilliga taxor samt genom dessa
påbud om alla redbara medels utlämnande, genom hvilka man
tvangs, antingen att gifva från sig sin egendom till ändamål,
för hvilka man icke ägde något förtroende, eller att genom
skamlösa meneder söka bevara den! Och hvilken ersättning
ägde nationen för alla dessa lidanden och förluster? Hoppa-
des den väl, att af dess stora uppoffringar skulle skapas en
lyckligare framtid, eller hyste den till sin regering en kär-
lek, som kunde lätta dessa bördor? Intet af allt detta. Blott
hat och förbannelser hördes öfver Görtz, denne främling,
hvilkens fördärfliga rådslag bragt landet så nära dess under-
gång, och allmän var den öfvertygelsen, att detta var det
medvetna målet för hans sträfvanden. Allt klarare började
nu alla inse, att riket ej längre kunde vara till, om ej fred
snart erhölles.
Men Görtz lät sig ej förskräcka, utan skämtade blott
öfver »klagolåten». Hvad mängden af nödmynt beträffade,
vore därmed ingen fara. Nödmyntet skulle han senast efter
två års fred med England eller Ryssland förvandla 1 silfver,
så att landet aldrig varit rikare, än hvad det då skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
