Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156
några andra af lika halt. Af främmande språk förstodo
några få karlar tyska, nästan ingen franska, men alla latin.
Hvart samtal karlar emellan späckades med sentenser ur
detta språk; äfven några fruntimmer hade, för att bättre
förstå herrarnes jargon, skrifna samlingar af latimska ord- =
-språk, öfversatta med motsvarande svenska. Jag fick i min —
första ungdom en sådan till skänks af min mor, som var
prästdotter och ganska fullkomligt hade lärt sig den utantill.
Fruntimmers kännedom om andra språk än deras moders-
mål kom den tiden aldrig i fråga. Några få år längre fram
i Gustafs regeringstid gaf hans förkärlek för det franska
språket en hastig fart åt dess allmänneliga lärande.
Smaken för den sköna litteraturen låg ännu i sin linda.
Runius och von Dalin voro af inhemska skalder de äldres
högsta ideal, medan ungdomen med begärlighet och förtjus-
ning läste och reciterade de få då ännu allmängjorda poe-
men af Creutz och Gyllenborg, den förres Atis och Camilla
och den senares Världsföraktare. Bellmans sånger flögo i
handskrift, alltsom de föddes, kring landet och sjöngos i alla
muntra samkväm, på värdshus, på vägar och stigar.
Härvid påminnes jag lifligt om en tilldragelse, som
mycket och länge roade mina föräldrar och deras vanliga
sällskapskrets. En af husets vänner hade nämligen roat sig
med att lära mig, då en liten en af omkring 7 års ålder,
Bellmans Gubben Noach. Emedan jag som barn hade godt
gehör och god röst, framhades jag stundom att för främ-
mande sjunga, hvad jag kunnat lära. En förmögen bonde
och hedersman gjorde en dag sitt kärkomna besök och in-
kallades efter vanligheten i mina föräldrars rum för att där
på bästa sätt undfägnas. Gubben, i mycket lik Cornelius
Tratt, särdeles däri, att han nyttjade damasker och trifdes
vid glaset och kannan, hade en karg hustru, som ofta stängde
honom från de senare. För honom blef jag nu befalld att
sjunga den nya visan, jag lärt. Ganska uppmärksam och
tyst vid de första verserna, tycktes han komma helt och
hållet ur fattningen vid den om gumman Noach:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
