Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tariska disposition som de kunde efter den andres död
anse önskvärd.
På Odensviholm uppfostrades, utom de egna barnen,
flera släktbarn oeh där hade lagmanskans morbror k.
sekter Borgh med egen betjänt, hennes systrar och
systerbarn Jönsson, Adelborg, Nauckhoff och Örnsköld
sina hem.
På Näringe bodde ännu inemot 1850-talet
Granschoug-ska släktingar kvar.
Lagmannnens moder hade i sitt första äktenskap med
häradshöfding Lundstedt en son, som flyttade hit till
orten och där njöt godt af sin halfbroders anseende och
skydd.
Sedan denne Lundstedt sålt sin gård Sjöbonäs,
efterhörde han hos kammarherren greive Charles Emile
Le-wenhaupt på Nygård, om ej Åkerholm vore till salu.
Lewenhaupt rådde honom då i stället att arrendera
Stensnäs, som dess ägare grefve Erik Sparre var
tvungen att sälja, och som Lewenhaupt skulle köpa om
Lundstedt ville bli hans arrendator där och deltaga i
köpet med 2,000 rdlr.
Lundstedt antog då Stensnäsarrendet pä 15 år, men
infriade ej löftet om deltagande i köpet. Genom
missväxt det sista året fördröjdes äfven hans arrende.
Lewenhaupt vände sig då till lagman Granschoug
med begäran om påtryckning hos Lundstedt. Med stor
reda, värdighet och klokhet svarar Granschoug, ehuru,
som han själf säger, han ej har med affären att göra.
Granschoug erbjöd sig att täcka bristen i
arrendesumman och förde med rättvisa och lugn sin halfbrors
talan. Granschoug säger sig: “från början ansett saken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
