Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stensnäs och Ukna socken, norra Tjusts härad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Betecknande för det unga parets sinnelag är
följande vers med Adolphes förlofningsgåfva, en bönbok,
i Mars 1847.
Till min Honorine!
“Honorine! Ditt öga har
på min varma blick ett återsvar:
Det är Bönens echo oss emellan,
göm dt i tåren från den blåa källan.“
Adolphe.
Efter bröllopet på Stensnäs, som firades i ståt och
glans, men där de världsliga förmånerna ringa aktades
af de unga, som från början helt invigde sitt samlif till
ett lif i kärlek för och tro på Gud, företogs en längre
bröllopsresa i utlandet. — Tyvärr har det ej lyckats oss
att uppsamla några minnen därifrån.
En rolig och betecknande anekdot från
Stackelberg-ska parets första Adelsnäs-besök vid hemkomsten från
utlandet har grefven själf, glad och humoristisk som han
var i hela sin uppfattning, berättat för författarinnans
fader.
“Jo“, sade grefven, “när vi kommo till svärfar satt
han med sitt af “podager“ lidande ben upplagdt på en
stol och tog hjärtligt emot oss. Han försökte visa
ett vänligt intresse för våra små minnesgåfvor och de
reseskildringar vi gjorde. Men det verkliga intresset
var bra ringa, då han afsynade hvad vi medfört, ehuru
vi naturligtvis ansträngt vår uppfinningsförmåga till det
bästa: “Tack, käre vän, lägg det där!“, eller “så snällt,
kära barn! lägg det där! tack, tack!“ ljöd det från hans
läppar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
