Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Locknevi och Björka likna ett par tvillingsyskon,
som i undangömd stillhet och gamla seder funnit lifvets
lycka, och som det skrefs i direktör Du Bordieus
minnesbok på Björka år 1790, njuta af lyckan att: “Vara
nöjda med sin del och tadla aldrig nästans fel“.
På
Vanstad
ha vi också minnen af Klingsporska och Rothliebska
släkterna. Där dog Cornelia Rothlieb, f. Klingspor 1786.
Men innan dess var Vanstad blott ett förfallet,
sumpigt och ledsamt bondehemman. Det hörde en tid
under general Pechlin. Denne omtalade man var ägare af
det stora Ålhultsgodset i Södra Vi. Men han
försummade inte heller sina mindre gårdar och tyckte bäst
om att komma “som tjufven om natten“ och öfverraska
sina tjänare. Så kom han också till Vanstad i vårens
plöjningstid. Från gårdens fönster betraktade han, själf
dold bakom en gardin, hur folket plöjde åkern nedanför.
Han såg hur en af plöjarne körde raskt på, fåra
upp och fåra ned, medan de andra hade att göra
dubbelt så länge med sina fåror.
På aftonen lät han kalla in sina arbetare och sade,
att han sett hur en af dem särskildt utmärkt sig för
berömvärd raskhet, då de andra varit lata och ödslat
med tiden, hvarpå den flitige fick mottaga en dukat i
belöping, för hvilken han under djupa bugningar och
fotskrapningar allra ödmjukast tackade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
