Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sitt hem hade dock makarne i Strassburg. Här
fostrades sönerna till enkelhet, sträng lydnadsplikt och
kärlek till både fars och mors land — samt ej minst till
vördnad för de äldre.
Mamma Adélaïde var mellan allt detta sina pojkars
glada kamrat och deltagare i deras öfningar och lekar.
Den minste sonen lille Sixten (f 1916 som f. d. öfverste)
utbrast en gång: “Tänk, hvad mamma skulle ha blifvit
för en rolig kadett“. Och kadetten hade nog grefvinnan
Adélaïde kvar i hjärtat så länge hon lefde.
Denna tid var Napoleon III:s kejsartid, då hans sköna
gemål förde spiran i modets och de glänsande fästernas
värld.
Lewenhauptska familjen från Strassburg vistades en
tid i Paris, men hade ej låtit presentera sig vid hofvet.
En dag var grefvinnan, i en framstående ryttares
sällskap, ute på en ridtur i Boulognerskogen. Plötligen
tätnar folkmassan där längst fram.
“Hvad betyder detta?“ frågar grefvinnan sin
kavaljer. Han blickar skarpt framåt.
“Det är kejsarinnan med uppvaktning som kommer
åkande, och det gäller nu för oss att göra plats och rida
undan“.
“Men jag ville så gärna få se Hennes Majestät i sin
vagn denna vackra dag“, invände grefvinnan.
“Åh, jaså! Har Ni mod så går det. Rid nu först
ensam genom folkmassan. För en dame ge alla rum.
lag följer efter. När Ni möter kejsarinnan, så låt, med
det grepp Ni vet, Er häst två gånger resa sig på
bakbenen till hälsning midt framför Hennes Majestät, och Ni
får sålunda det önskade tillfället.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
