Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den ståtliga ryttarinnans charmanta
kejsarinnehyll-ning blef lika charmant besvarad och minnet af den sköna
Eugenie, fransmännens kejsarinna, stod sedan alltid
lef-vande för grefvinnans själ.
Visst var det intressant att i Frankrike hafva sett
all glans från Tanden régime i Faubourg S:t Germains
gamla adelshus, dit hennes anrika börd förskaffat henne,
men icke kungen — “borgarkungen“ Ludvig Philip —
tillträde. Nog var Paris härligt i Napoleon III:s
glansdagar. Men hvad var detta i jämförelse med
Karlavagnens stjärneglans mot mörka grantoppar och öfver hvita
snöfält eller sommardagens milda svalka öfver blommiga
ängar i Sverige.
När sönerna slutat sin skolgång i schweiziska
skolor, sändes de till Karlbergs krigsskola eller Uppsala
akademi, och så gingo färderna fram och tillbaka mellan
de båda fosterlanden.
Ett hem i Sverige blef allt mera ett önskemål, och
då det gamla Lewenhauptska huset i Västervik blef till
salu, var det lätt att fatta beslut om dess inköp. Till
Tjust, till den gamla hembygden stod ju alltid
grefvin-nans önskan.
I slutet af 1860-talet voro makarne allt längre tider
bosatta i Västervik. Grefven längtade dock ofta till sitt
hemland. Han väntade och väntade på den svenska
våren “som aldrig tycktes komma“. Grefvinnan påminte
honom om de kalla, illa försedda rummen i Frankrike
i motsats till de varma vinterbonade här och stannade
kvar, medan grefven reste till Strassburgerhemmet och
till sina skogar, vingårdar och landställen därute.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
