Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Tobakens kemi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TOBAKENS KEMI 21
mångenstädes ingen gödning alls; jorden bär i de därför
ägnade trakterna utan extra hjälp rika skördar. I svalare
länder, så i allmänhet i Europa, är däremot en mer eller
mindre riklig och lämpligt vald gödning av nöden.
Härvid har det visat sig, att gödning med multnande
växtrester, t. ex. med det gångna årets tobaksstjälkar, lämna
det bästa resultatet; tobaken blir därigenom mild och
angenäm, lämplig till rökning. Kreatursgödsel gör i
allmänhet tobaken skarpare och kraftigare — sannolikt även
nikotinrikare (direkta undersökningar häröver äro mig ej
bekanta). Men även i fråga om gödsel från olika djur har
man iakttagit skillnader i inflytande. Gödsel från hästar, får
och getter giver starkare tobak än sådan från nötkreatur;
får- och getgödsel skall t. o. m. meddela tobaken en vidrig
och bitande smak. Svingödsel uppges meddela tobaken
lukt av anis o. s. v. Däå slutligen tobaksplantan, såsom
strax skall närmare angivas, innehåller en ovanligt stor
mängd av vissa oorganiska salter, är en riklig tillförsel av
sådana ofta fördelaktig eller rent av nödvändig.
Efter dessa notiser om nikotinet, om dess växlande
mängd i tobak samt om åtskilliga förhållanden, som
inverka därpå, skola vi i största korthet angiva de viktigare
av tobaksbladens övriga beståndsdelar. Först må då nämnas
den s. k. tobakskamfern (nikotianin), ett i mycket ringa
mängd förekommande ämne, som bildar vita kristaller;
och som anses bidraga till tobakens egendomliga lukt,
vidare en helt liten kvantitet flyktig olja; ävenså
äggviteämnen, ända till 25 proc. av den torra tobakens vikt, till
följd varav tobaksplantan ganska väl skulle kunna
användas som foderväxt, om den icke vore giftig av nikotin.
Ytterligare märkas flera organiska syror, äpple-, citron-
och oxalsyra samt dessutom åtskilliga andra hos växter
mycket vanliga beståndsdelar. Bland de sistnämnda må
särskilt beaktas den betydande mängden av oorganiska
kroppar, som vid tobakens förbränning lämna den för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>