Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dubbelkonsonant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vi också ha rätt att dubbelteckna konsonanten i tabell-arisk,
mass-iv, kompromiss-arie, koloss-al, klarinett-ist, kristall-isation,
metall-oid, metall-urgi och otaliga andra. I galopp-ad har vår
ortografi med rätta insatt ett p, som fransmännen icke skriva.
Behåller man, såsom sällskapet gör, abbot med dubbelt b, så bör
man ej häller förmena oss att teckna abbedissa och abbé med
två b. Så länge per-mille-afgift är ett till sin betydelse
uppfattadt ord, är det ej lämpligt att fördunkla sammanhanget mellan
detta uttryck och de nu hos oss införda internationella milli-gram
och milli-meter, vid hvilkas sida också stå de redan från äldre
tider bekanta million och milliard.
Vidare måste sidoordnade, om än icke etymologiskt
likställda ord få likartad teckning. Skriver man million med två l,
så måste man på samma sätt teckna billion, trillion o. s. v.
Skriver man kavalleri med ll — hvilket man ju måste, då ordet
sammanhänger med det till sin betydelse kända speluttrycket
kavall — så kan man svårligen undgå att likaledes behålla
artilleri med två l.
Ett ytterligare undantag måste göras för ord som härledas
af namn — sådana finnas flera än man kanske tror. Ingen har
rätt att stjäla blomsterkonungens minne bort ur hans blomma
genom att teckna henne som linea. Lika litet kunna vi ändra
backanalisk, apollinarisk, palladium, hellenisk, russifiera, så länge
orden för språkkänslan sammanhänga med stamformer som ha
dubbelkonsonant. Annars nödgas man också skriva t. ex. »den
sjöjtska räknemaskinen».
Botin, sotis — jag är viss att ingen vid första påseendet
skall läsa dessa ord riktigt. Från läsbarhetens sida måste de
alltså fortfarande behålla det dubbla t, hvarmed de hitintills varit
utrustade. Detsamma gäller om flottist, flottilj, hvilka vi redan
ur en annan synpunkt funnit böra ha kvar sin nuvarande
konsonantbeteckning. Förhållandet är att svenskan — såsom man
också kan se hos LYTTKENS och WULFF — blott i sällsynta
fall har å-ljud i öppen obetonad förstavelse. Detta har vållat,
att när vi från främmande språk lånat sådana ord som polis,
komik, probabel, approbera, krinolin, amorin, hvilka i sitt hemland
uttalas med å-ljud, ha vi, delvis under inflytande af skriften,
förvandlat deras å till o. De sparsamma undantag, där o i sådana
ord får representera sitt ursprungliga å-ljud, äro vanligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
