Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lent g - sch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATUR OCH ONATUR I FRÅGA OM SV. RÄTTSTAVNING. 109
halvt dussin och dessutom orden på -urg, men härtill komma
åtminstone följande: märg, margahanda (-faldig), smärgel, Spärgel,
superkargj exerg, Hirger, orgor (lika väl som orgel), hälgedom,
hälgerån, alg. Ett gebit, där så mycken språklig vacklan ännu
råder, bör kanske ej räknas bland dem, där reformen först skall
genomföras. *
En vinst åtminstone hava vi af att nu icke företaga någon
ändring här: vi få behålla likheten med danskars och norrmäns
beteckning. De skriva, som bekant, Borg, Dvcerg, Bcelg. Det
må tilläggas, att också några svenska bygdemål finnas, som ännu
uttala hårdt g i de omhandlade ljudförbindelserna.
För att beteckna det ljud, som höres först i sju, skepp, eger
vårt språk en brokig mångfald af beteckningar — man räknar
ända till sjutton. De flästa af dessa, alla utom 4 eller kanske 5,
tillhöra visserligen blott utländska lånord, men tydligt är att vi
i alla fall här ega ett ortografiskt område, där förenkling vore
högst önskvärd.
Af de olika beteckningar som förefmnas har sj på senare
tider mast haft att glädja sig åt ortografernas gunst och beskydd.
Stockholms Läraresällskap, som behåller schack, schackra, schavott
m. fl. med sch, skriver sjabrak, sjatull, sjagg och ännu några
utländska ord med sj. LYTTKENS och WULFF genomföra sj såsom
tecken för detta ljud i utländska ord, utom framför mjuk vokal,
där de skriva sk, såsom vi redan oftast göra i maskin, skism,
hvarjämte de låta jy ge och några andra franska beteckningar för
sc/i-ljudet kvarstå: jurnal, gest, page, assiett o. s. v.
Rättstavningssällskapet vidgar ännu mera området för sj:
det låter det ej blott träda i stället för alla främmande
^/^-ljuds-beteckningar utan erkänner af alla inhemska beteckningar endast
denna. Sällskapet inför alltså formen själ som tecken för alla
våra olika ord stjäl, skäl, själ och skjäl, ifall denna sistnämnda
form för djurets namn ännu får anses vara gångbar.
Dock är det sällskapets plan att efterhand utbyta detta sj
mot ett eget tecken, för hvilket man föreslagit formen f.
Denna sista utväg vore naturligtvis den bästa, om den blott
ej så djupt grepe in i våra vanor och i vårt skrivspråks hela
utseende. Gällde det att välja mellan ett nytt tecken och
genomförandet af sj, så skulle jag för övrigt hällre taga det förra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
