Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - sch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112 NATUR OCH ONATUR I FRÅGA OM SV. RÄTTSTAVNING.
då det abnorma uttal af sch, som vi finna i namnet Aschan, är
ett undantag utan hvarje betydelse, försvinner den nämnda
svårigheten, och man kan vara alldeles viss att sch af en svensk
läsare uppfattas som tecken för ett enda ljud.
Det är också denna* beteckning, som man från gammalt
hos oss hälst tillgripit, när det gällt att uttrycka ^-ljudet i ett
alldeles obekant främmande ord.
LYTTKENS och WULFFS förslag att skriva sk framför len
vokal, medan sj inskränkes till ställningen framför hård — ett
förslag som vid germaniska lånord ofta är mycket tilltalande (t. ex.
•skikt t. Schicht, geskäft t. Geschäft, jfr beskäftig) — detta kan ej
anses användbart för mera fjärrliggande. Att skriva den
persiska staden Schiras som Skiras vore lika tvetydigt som att teckna
dess namn Sjiras. Icke häller kan man lämpligen skriva skejk,
skimpans, skebeck, skellak o. s. v. Vi hava ju sk såsom tecken
för s+k i skelett, skiss, skeptisk, skylight och flera geografiska och
personliga namn.
Ännu oftare skulle tvetydighet uppstå genom ett sk i ordens
inre, enär ju sk i sådan ställning hos oss nästan alltid har hårdt
uttal (fiske, riskera o. d.). Man besinne hur vilseledande det skulle
vara att skriva kliské, fisky, i synnerhet då man har andra
lånord, t. ex. moské, baskyl, med annat uttal af sk framför just samma
vokaler. Ett fotosken skulle kanske synas mindre tvetydigt, och
man får understundom se denna form mera instinktmässigt
använd; men däri ligger då en folketymologisk omtydning af ordet
— en omtydning, visserligen ej så fullständig som den,
hvilken fått sitt uttryck i den vid något tillfälle ertappade skrivformen
40-sken.
De skäl som anföras mot sch äro icke synnerligen bindande,
Sch är ej inhemskt, det är sannt. Men hvilka af våra
ljudtecken äro inhemska? Allesammans ha de ju kommit till oss
genom lån; våra bokstäver äro intet annat än utländskt importgods.
Hade våra förfäder hyst prohibitistiska åsikter i fråga om
skrivtecken, skulle vi nu visserligen varit skonade från alla ortografiska
strider, men vi skulle också fått umbära mycken literatur af
djupare betydelse.
Det gäller ju här för Övrigt icke att införa en ny
beteckning utan blott att på lämpligt sätt reglera användningen af en, som
redan har flera hundra års hävd bland oss. Det gäller icke häl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
