Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - s - x
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Il8 NATUR OCH ONATUR I FRÅGA OM SV. RÄTTSTAVNING.
enlig riktning, då man i alla fall skall ändra det ena. Flera
författare vilja att vi skola bestämma oss för formerna aksent, vaksin,
oksident o. s. v.
Om man överallt satte s i stället förr,’ när c betecknar
hväs-Ijudet, vore saken ej alls tvivelaktig. Men sålänge detta ej sker,
måste man taga samhörighetssynpunkten med vid Övervägandet.
Man inser då, att en dylik stavning skulle komma att rycka t. ex.
ak-session, suk-session från deras närmaste släktingar cession,
koncession, pro-cession och narra den läsande att söka deras
förbindelser under en helt annan stam, session, med hvilken de intet ha
att göra. Likaså bleve ak-sept skild från kon-cept, re-cepp o. s. v.
Jag föredrager därför att. i dylika fall behålla c, och skriver akcent,
såsom ordet också tecknas på titelbladet af KOCKS stora och
utmärkta arbete om Svensk akcent.
Utbytandet af z mot s i alla ord, som äro att räkna såsom
fullt upptagna i vårt språk, har ingen betänklighet. Redan för
60 år sedan fann MOBERG formerna horisont, lasarett, sicksack,
sigenare- vara »allmänna». Dock bör man ej anse att ett
»fåfängt zäta vankar» alldeles till överlopps, ty i mindre vanliga,
t. ex. blott vetenskapliga ord såsom zeugma, zirkon bör det
enligt förut framstälda grundsats stå kvar. Då ordet zoologi vid sin
sida har en hel mängd dylika lärda uttryck, som ej lämpligen
kunna ändras (zoofyt, zooterapi, zoofor, bryozoer, epizooti), vore
jag böjd att låta också vetenskapens namn behålla sitt z. Jag
vet ej om det är därför att ordet zon ännu ej är tillräckligt
hem-vandt hos oss eller blott därför att det är så kort; det bjuder
emellertid mot min känsla att ändra stavningen däraf. Det
senare skälet är väl det som gör en ändring af scen till sen så svår.
En nära granne till z är i vårt alfabet, or, och liksom z har
också denna bokstav på sista tiden varit i onåd hos våra
ny-stavare. Redan det Nordiska Rättstavningsmötet fällde däröfver
en förvisningsdom, hvars utförande emeljertid tills vidare fått anstå.
Denna punkt upptogs nämligen ej i HAZELII »övergångsförslag».
Det skäl som enligt motiveringen för mötesbeslutet
kraftigast talar för ersättandet af x med ks är, att »denna bokstaf är
i de nordiska språkens bokstafsrad den enda som utmärker en
förbindelse af flere ljud; men bokstavsskriften bör alltid upplösa
orden i deras särskilda ljuddelar och söka återgifva hvarje ljud
genom-ett särskildt tecken».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
