Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Slutanmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
medgiva, att de i allmänhet innesluta mindre sakkunskap än
moderföreningen. Däri ligger då också en god del af förklaringen
att de återhållande krafterna inom dem varit mindre. Och
härmed sammanhänger en annan omständighet. Filialerna ha
naturligt nog trott sig kunna lita på, att grundvalen för det hela
blivit riktigt lagd af vetenskapsmännen vid universitetet. De ha
därför ej tänkt på att vända sig mot det nya förslagets principer,
de ha endast ännu längre utdragit konsekvensen af dessa. Alla de
många, som icke velat erkänna principerna, hava hälst hållit sig
utanför sällskapet. Det enstämmiga bifall från alla intresserade i
alla landets ändar, som sällskapets styrelse trott sig förnimma,
har därför icke så mycket värde. Det är blott ett eko — och
ekot ljuder högt bland nordens bärg. Men det sätt, på hvilket
det besvarar frågor, brukar ej anses vara mycket pålitligt.
En bland sällskapets förtroendemän har ej längesedan i ett
tidningsblad yttrat, att »det ej nog ofta kan betonas att just
skolmännen, ej språkvetenskapens målsmän äro de till
rättstavningsfrågans bedömande mest kompetenta». Med fara att stöta just
den klass för huvudet, hvars sympatier här otvifvelaktigt äro af
största betydelse, vågar jag påstå, att ett dylikt uttalande är både
oriktigt och i hög grad farligt.
En reformering af rättstavningen på det rätta sättet är ingen
lätt sak — den är tvärtom ett bland de trassligaste vetenskapliga
problem som man kan uppställa. Den erfarenheten har mer och
mer trängt sig på mig för hvarje ny sida, jag skrivit i denna
uppsats. Förmodligen ha också dess läsare märkt något af
de svårigheter, som på alla håll omhvärva den som här vill
stifta nya lagar. Och ändå har jag i min framställning
nödgats skjuta å sido en mängd tvistiga spörsmål, många därför att
jag ej trott mig om att besvara dem, andra därför att de skulle
gjort denna redan allt för långa uppsats ännu längre.
Jag vågar påstå, att ingen blott praktisk skolman utan
värkligt vetenskapliga studier skall vara kompetent att göra en enda
liten ändring i vår rättstavning. Han kan visserligen ställa ett högst
värdefullt erfarenhetsmaterial till vetenskapsmannens förfogande,
han kan visserligen ock på sin mindre anspråksfulla plats vara
utrustad med en naturlig vetenskaplig begåvning högre än någon
professor har på sin kateder. Men den säkra blick över det hela,
som mäktar sammanhålla alla detaljer och som hindrar att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
