Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Slutanmärkningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140 NATUR OCH ONATUR I FRÅGA OM SV. RÄTTSTAVNING.
det är både rättast och klokast att gå framåt med större
aktsamhet.
Såsom läsaren kunnat märka, hyser jag i fråga om
rättstavningsreformens lämpliga omfång nästan alldeles samma
uppfattning som LYTTKENS och WULFF. Rörande icke få enskilda punkter
har jag visserligen uttalat meningar som afvika från deras, men
detta hindrar ej, att jag i det hela känner mig stå på samma botten.
Det rättstavningsförslag, de under GUSTRINS egid framlagt, är
enligt min tanke en mycket god utgångspunkt för det nya skede i
vår ortografi, som otvivelaktigt nu stundar.
Om vi innan århundradets slut hunnit bringa i någorlunda
allmänt bruk de förbättringar i vår stavning, som läsaren sett
tillstyrkta i och på samma gång exemplifierade genom denna
min uppsats, så ha vi visserligen icke tagit något jättesteg framåt,
men vi ha tagit ett så stort steg som jag tror att vi lämpligen
kunna, och så vidt jag kan se ha vi tagit ett mera afgörande
steg framåt än någonsin hittills förekommit inom vår svenska
ortografi. Vår skrift kommer då att följa i det hela ganska
enkla regler, i synnerhet om man bortser från de utländska
lånorden, som ju vid barnundervisningen icke ha någon större
betydelse.
Inkonsekvenser kommer vår skrift visserligen att förete,
men vi få trösta oss med att det, som från en sida må hända
får heta inkonsekvens, från en annan kan kallas moderation.
Att »taga steget fullt ut» kan nog vara bra, men man
bör också komma ihåg ett i SCHLYTERS rättstavningsskrift (1878)
citeradt yttrande af J. G. RICHERT, att steget ej får tagas så
fullt ut »att man fläker sig». Bilden är här fullt tillämplig.
Ett: for vidt uttaget ortografiskt framsteg kan värkligen klyva vårt
folk. Det kan åstadkomma, att det äldre och det yngre släktet
skiljas från hvarandra på ett sätt, som är till men för det hela.
Denna uppsats var utlovad såsom en artikel i Ny Svensk
Tidskrift en god tid innan Rättstavningssällskapet bildades. Den
afsåg från början att med anknytning till LYTTKENS och WULFFS
bok och GUSTRINS uttalanden inlägga ett ord till förmån for den
ortografiska reformens sak.
Förhållandena hava sedan dess ändrat sig. Jag har måst
tala icke blott om önskvärdheten af framåtskridande utan också,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
