Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
10
Der du blir släpad öfver däck. Ett trots,
Som i sitt hjertas ångest ilska låts,
Ser snedt på dig ur ögonpar, ur skygga,
Som känna sig ännu för litet trygga,
Ty samvetsoron tystas icke lätt
Förrän man lyckats hetsa upp sig rätt.
4.
Man hotar dig med döden då du ropar
— Fastän förgäfves — på de trogna få;
De komma ej, de våga icke gå
Af rädsla för de skändeliga hopar.
På frågor får du eder blott igen
Och hotelser om något värre än.
För dina ögon dragna klingor strimma
Och bajonetter på din strupe glimma,
Karbiner rigtas mot dig, och man skyr
Kanhända icke för att råga måttet,
Du trotsar dem, du ropar modigt — »fyr!»
Och blott beundran återhåller skottet;
Den gamla vördnaden har mera vigt
I sista stund, än deras brutna pligt;
De öfverlemna dig, för att ej skölja
Sin själ med ens i blod, åt hafvets bölja.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
