Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
11
5.
»Gör slupen klar!» befallte främsta man,
Och hvem är den ett inkast våga kan
Mot upprorsandan, då han uppgår, brodden,
Till allas öfverraskning, efter sådden?
Med hatets brådska halas ner en slup,
En planka mellan sol och saltan djup,
Med jemnt så stort förråd, att hunger borde
Tilländabringa hvad ej våldet gjorde,
Men så pass bröd och vatten, att det var
En eftergift från döden några dar,
Och litet segel, tågverk, och hvad mera
Som hafvets eremiter högt värdera,
På trägen bön af dem som hvar minut
Sin enda räddning sågo i barkassen;
Och polens skälfvande vasall till slut —
Seglatsens själ — den känsliga kompassen.
6.
Det var den nya chefens ändamål
Att döfva sina samvetsagg, men varligt
Få skrämma upp de andra. »Hejl en bål!»
Ett anfall af besinning vore farligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
