Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och den, som mycket känt, betvingas
av dystra minnens hemska makt.
Han levnadslust ej längre känner;
hans själ en tår av ånger bränner,
och minnets mask hans bröst förtär.
Men samtalsvis kan allt det där
ändå oss lätt i smaken falla.
Jag av Onegins tvära sätt
i början nästan led, men lätt
jag vandes vid hans gift och galla,
hans vassa ton och kvicka skämt,
ironiskt och sarkastiskt jämt.
47.
Hur många ljusa sommarnätter,
då allt i skymningsdvala låg
och himlens vida stjärneslätter
sig bredde över Nevas våg,
ej återspeglande Diana,[1]
vid minnet av vår levnadsbana
vi talade om fröjd, som flytt,
men nu stod upp för oss på nytt!
Aromen av den sena kvällen
med välbehag insöpo vi.
Som fången plötsligt föres fri
till skog och luft från trånga cellen,
så ock vår fantasi oss bar
tillbaks till sälla ungdomsdar.
48.
Förströdd och drömmande i hågen
stod vid granitens[2] höga kant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
