Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den melankoliska lyriken[1]
och ställer upp helt nya krav:
"Kan du ej sluta upp att gråta
och gnälla jämt? Det kan ej båta
att sörja blott en tid, som flytt?
Nej, sjung, min vän, om något nytt!" —
Ja väl! Det låter inte illa.
Men att i dikt bli andras tolk
för äventyr med svärd och dolk[2]
är dock att tiden gagnlöst spilla.
Den smaken kommer ej igen.
"Nå, skriv då oden, käre vän!"
33.
"I den förflutna perioden
poeterna omkring sig strött
en massa respektabla oden,
på vilka man dock snart blev trött."[3]
Jag medger det. Förutan törne
finns inga rosor; men tillförne
var dock lyrikens helgedom
ej fullt så ömklig och så tom
som nu. Mig Herren nådigt skone
från vår moderna estetik
med dess banala retorik!
Nej, fast jag ståndar uti trone,
att god är varje äkta sak.
Vart skede har sin egen smak.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
